MR

Idag har Victor gjort sin MR som vi har väntat på. Vi var tvungna att gå upp tidigt eftersom vi skulle vara på sjukhuset redan efter 7 för att sätta på emla plåster på handryggarna och armvecket. Victor var väldigt nervös och orolig inför besöket eftersom han är så spruträdd. Jag pratade med läkaren redan innan att det inte gick bra förra gången han sövdes utan blev sövd på mask. Men vi gav det en chans och det var det dummaste jag någonsin gjort. Victor var så nervös och började grina redan innan det var dags att sätta nålen. När han sedan låg på britsen och sköterskan skulle sätta nålen fick han total panik. Jag fick inte någon kontakt med honom, utan han var någon helt annanstans. Det var väldigt otäckt och jag försökte med alla sätt. Han började hosta och hyperventilera så de var tvungna att avbryta. Efter ett samtal till narkosen bestämdes att han skulle få somna med mask och sedan få nålen när han sov. Då blev han mycket lugnare och kände att han skulle klara av det här trots allt.
Vi åkte ner till röntgen och där träffade vi jätte gulliga "killar" som Vicke sa. Narkosläkaren tog det lugnt och pratade med honom och han kände att han litade på honom. Så när det var dags att sova var han väldigt lugn och allt gick jätte bra. Därefter gick jag iväg och fikade och pluggade lite medan jag väntade på att de skulle ringa från uppvaket. Det tog drygt en timme innan han var där och jag kunde springa dit. Han vaknade precis när jag kom men han var inte vaken ordentligt utan var väldigt rörig och höll på med en massa konstiga saker. Det är väldigt skönt att jag har jobbat på uppvaket så jag vet hur det är när barn inte är riktigt vakna. Jag försökte att underlätta för honom under hela tiden tills han vaknade på riktigt. Vi fick vara kvar där 1 timme sedan åkte vi till avdelningen där Vicke fick en glass och lite saft. Han var så hungrig och ville bara äta så han åt upp glassen och drack upp allt för att visa att han mådde bra så vi kunde åka och äta.
Vi åkte ner på stan och åt på Mc Donald´s till hans stora lycka. Sedan var det dags för oss att leta reda på en Tamagochi och tillslut hittade vi en på BR. Han blev så glad och har lekt med den sedan vi kom hem.

Nu är det bara att vänta på svaret från röntgen.