Vart är alla palmer???

Nu sitter jag och Malin på vårt rum på vandrarhemmet i Umeå och undrar vart alla palmer är? Vi har ju flygit flygplan och då ska man se palmer inte en läskig hand som sticker upp i älven.
Det har varit en dag full av väntan och äntligen är väntan över. Det började med att vi åkte bil upp till Arlanda och parkerade på deras långtidsparkering, när vi gick till bussen kom den och vi missade bussen och fick vänta i 15 min. Väl framme på Arlanda skulle vi gå igenom säkerhetskontrollen, det var precis som vi skulle åka utomlands och var terrorist misstänkta. Helt sjuk kontroll för inrikesflyg. Vi var tvungna att plocka upp våra datorer, telefoner och vår zip påse med schampo mm. Väl igenom var det bara att vänta igen, som man alltid får göra på flygplatsen. Vi strosade runt och kollade in terminal 4 som ingen av oss varit på tidigare. När det väl var dags att gå in i flyget upptäckte vi att det inte var ett så litet plan som vi först trott och eftersom det var lågpris hade de trängt in en massa säten så att så många som möjligt fick plats vilket gjorde att benutrymmet inte var det bästa och inte heller rumputrymmet och man ser ut som oss...
Flygresan gick hur bra som helst och vi hann nästan bara lyfta och komma upp i höjd innan det var dags att börja inflygningen till Umeå city airport. Det tog bara 50 minuter att flyga hit, som en resa till Stockholm med tåget hemifrån alltså.

När vi kom hit hoppade vi på flygbussen som tog oss in till Umeå city där vi försökte hitta till vårt vandrarhem. Ingen av oss hade en karta eller visste adressen, men vi hittade en turistbyrå med en karta och där vandrarhemmet var utsatt.
Vi kom hit vid 11:30 och incheckningen var inte förens 17:00, vad skulle vi fördriva tiden med?

Jo vi boade in oss på Max och åt lite hamburgare och fixade med vårt bagage, vi stannade där i ca 1 timme. Men vad skulle vi göra sedan? Vi hade ju flera timmar på oss innan vi komma till vårt rum. Vi gick in på Åhléns och kollade runt lite och köpte en glass på Hemköp innan vi gick vidare igen. Vi gick ner till Umeälven och satte oss i det underbara solskenet och slog död på lite tid där, närmare bestämt 1:30 timmar, det var jätte tråkigt och vi orkade inte gå vidare och bära på våra väskor som väger 10 kg.

Vi 15 gick vi vidare en bit längs älven och kom fram till en ny park där vi satte oss och vilade och Malin läste lite ur vår kursbok högt. Vi höll på bli galna skulle vi vara tvungna att sitta här i 1 1/2 timme till!!!!
Som tur var ringde Ola (Malins man) och sa att han tyckte att vi skulle ringa och kolla om vi kunde komma in tidigare. Sagt och gjort, jag ringde och vi fick komma in. Så nu sitter vi här med varsin dator och kollar in resten av världen.